A
 

KOMMUNALT ANSVAR FÖR DAGLIGA VERKSAMHETER

 

KOMMUNALT ANSVAR FÖR DAGLIGA VERKSAMHETER

Kent Ericsson

Dagcenter för utvecklingsstörda

Idag anser samhället att den enskilde personen skall ha rätt att vistas och leva där personer utan handikapp lever sitt liv. Självklart behöver dessa personer stöd och service för att kunna få erfara ett normalt liv. Därför måste det ske en utveckling av sådana omsorgsformer som kan bidra till att personen i så hög utsträckning som möjligt får leva detta liv.

Inom den förändring som ägt rum i Sverige från institutionell till integrerad omsorg, har dagcentret haft ansvaret för att vuxna personer med begåvningshandikapp, vilka inte erhåller förvärvsarbete på arbetsmarknaden, erhåller de omsorger som de har behov av. Uppgiften för denna omsorgsform kan därför sägas vara att bidra med meningsfulla dagliga verksamheter till personer med begåvningshandikapp under veckans fem arbetsdagar. Riktlinjer för vilka omsorger som skall erbjudas och hur detta skall ske finns i gällande omsorgslag.

Socialtjänstlagen har också betydelse för att bedriva dagcenterverksamhet, särskilt om detta äger rum i kommunal regi. När den tillkom redan i början av 80-talet, angav den kommunens fullständiga ansvar för ett socialt stöd till alla personer, inklusive dem med handikapp. Man angav också att en kommun har ansvar för att personen med handikapp får tillgång till "meningsfull sysselsättning".

Dagliga omsorger inom
omsorgsnämnden vid Stockholms läns landsting

I Stockholm finns en tradition av att arrangera dagliga omsorger som har en grund i verksamheter vilka skapades redan under 30-, 40- och 50-talen. Under 60-talet och de första åren av 70-talet fortsatte man att bygga sysselsättningshem med dessa som förebild. De blev vanligtvis lokaliserade till lokaler som ursprungligen skapats för andra ändamål.

Under 70-talet påbörjades en utbyggnad av dagcenter med Socialstyrelsens dagcenterrapport som förebild. Dessa lokaler byggdes således för att fungera som dagcenter, och är alla utformade efter samma modell. Vanligtvis gav de plats för 40-45 personer med begåvningshandikapp och en personalgrupp om 10-12 personer. Genom att de blev förhållandevis stora kom de inte att kunna lokaliseras till varje kommun där det fanns bostäder med omsorg.

Lidingö kommun

I Lidingö kommun fanns det länge inte något dagcenter utan de som hade behov av denna form av omsorg erhöll den på dagcenter på olika platser i landstinget. Man lämnade således sin kommun under dagtid. Den lokala FUB-föreningen begärde därför att en dagcenterverksamhet skulle skapas på Lidingö. Inom landstingets omsorgsnämnd svarade man positivt på denna begäran och lokaliserade därför ett mindre dagcenter till kommunen.

FUB framförde därefter tanken om att det skulle drivas i kommunal regi. De fick också kommunens stöd för detta synsätt. Detta ledde till ett samarbete som utmynnade i att ett avtal upprättades mellan Omsorgsnämnden vid Stockholm läns landsting och Socialkontoret vid Lidingö kommun om att dagcentret skulle drivas av kommunen.

Lidingö-projektet

Genom att det planerade samarbetet mellan kommun och landsting förespråkas i gällande omsorgslag, ansåg man det önskvärt att ett projekt borde skapas för att dokumentera utvecklingen av denna verksamhet. Representanter för omsorgsnämnden och socialkontoret i den grupp som arbetade fram samarbetsavtalet, vände sig därför till projektledaren med en begäran om att etablera ett sådant projekt.

Eftersom denne bedrev ett utvecklingsarbete kring dagcenterfrågor vid utvecklingsavdelningen vid omsorgsnämnden, blev det naturligt att åta sig detta projekt. En projektbeskrivning blev underlag till en ansökan om anslag från Lidingö kommuns socialkontor till Socialdepartementet för en period om tre år.

Kent Ericsson har varit projektledare och skött denna uppgift från sin tjänst inom den utvecklingsavdelning som tidigare fanns vid Omsorgsnämnden. Ingrid Nilsson knöts till projektet som forskare, och har i denna roll svarat för dokumentationsarbetet. En projektgrupp med representanter från socialkontoret, omsorgsnämnden, Lidingö dagcenter samt projektet har svarat för utvecklingen av arbetet. En referensgrupp med kontaktpolitiker från kommun och landsting, med representanter från socialkontoret och omsorgsnämnden, FUB på Lidingö, fackliga organisationer samt dagcenter och projekt, har varit den grupp inför vilken projektarbetet har redovisats.

Ett projekt med två delar

Detta projekt innehåller två delar. I den första genomförs en dokumentation av Lidingö dagcenter under de tre första åren som det verkade. I den andra redovisas ett arbete som ägt rum kring frågor som rör den egentliga innebörden av denna omsorgsform. Detta genomförs som ett modellarbete och knyter därvid an till tidigare arbeten. I den här rapporten redovisas de var för sig. En gemensam diskussion avslutar rapporten.

Ö-gruppen

Idag kan man konstatera att denna dagliga verksamhet levt vidare och att den har expenderat. Den kallas idag för Ö-gruppen. År 2003 deltar 75 personer från Lidingö i de dagliga verksamheter som är organiserade i 18 verksamhetsgrupper. En beskrivning av den aktuella verksamheten finns i en rapport från EU-Projekt STEPS/Lidingö.

Publikationer från projektet

Abrahamsson, I. 1986: Finns det arbetsuppgifter för personer med begåvningshandikapp i Lidingö kommun? PM. Uppsala Universitet, Projekt Mental Retardation.

Ericsson, K. 1985: Vuxna handikappades dagliga verksamheter i en kommun. PM. Uppsala Universitet, Projekt Mental Retardation.

Ericsson, K. 1987: Dagliga verksamheter i en kommun. PM. Uppsala Universitet, Projekt Mental Retardation.

Ericsson, K. 1987: Community services: purposeful daily activities. In: Chen, F. (Ed.) Intellecutal disability - Perspectives and challenges. Singapore: Committee for the promotion of services for the Intellectually disabled.

Ericsson, K. 1989: Lidingö dagcenterverksamhet. Erfarenheter från utveckling av en omsorgsform. PM. Lidingö: Socialkontoret.

Ericsson, K. 1991: Dagliga verksamheter - Historik och utveckling. (Ingår i slutrapporten.)

Ericsson, K. 1991: Dagliga omsorger för samhällsdeltagande - En omsorgsmodell för vuxna personer med handikapp. (Ingår i slutrapporten.)

Ericsson, K. och Nilsson, I. 1989: Dagliga verksamheter i kommunal regi för vuxna personer med begåvningshandikapp. Slutrapport. Uppsala Universitet, Projekt Mental Retardation.

Nilsson, I. 1988: Daily activities in the local community. IASSMD Conference, Dublin. Uppsala University, Project Mental Retardation.

Nilsson, I. 1990: Lidingö-projektets metoder. PM. Uppsala Universitet, Projekt Mental Retardation.

Nilsson, I. och Ericson, K. 1991: Dagliga verksamheter i kommunal regi. (Ingår i slutrapporten.)

 

 

Top of page