A
 

TEMA LOHPES

 
TEMA
"LOKAL HANDIKAPPOMSORG -
PERSONLIGT SAMHÄLLSDELTAGANDE"
(LOHPES)

Kent Ericsson
Pedagogiska Institutionen, Uppsala Universitet, Uppsala

Patricia Ericsson
Institutet Skinfaxe, Uppsala

Inledning
Tema "Lokal handikappomsorg - Personligt samhällsdeltagande"
Frågan om kommunalisering
Sju centrala forskningsfrågor
Projektserie LOHPES
Initiering och finansiering av projekt
Spridning av erfarenheter och resultat från projekt
INLEDNING

"Handikapp & Omsorg" är ett forskningsprogram som drivs av Kent Ericsson vid Pedagogiska Institutionen i Uppsala. De projekt som genomförs pågår inom tre tema: Tema "Utveckling & Avveckling", Tema "Lokal handikappomsorg - Personligt samhällsdeltagande (LOHPES)" och Theme "The Disability Reform: International comparisons".

När vi här nedan efter ett stycke text inbjuder till att Gå Till, föreslår vi att ni klickar på det projektnamn som vi nämner. Detta namn finner ni i den gröna kolumnen till vänster. Ni kommer då till en sida som ger en fyllig presentation av projektet i fråga, med den dokumentation som hör dit.

Top of page

 
TEMA 
"LOKAL HANDIKAPPOMSORG -
PERSONLIGT SAMHÄLLSDELTAGANDE"

 

Den svenska handikappreformen har lett till flera förändringar. En förändring som fick dramatiska konsekvenser är att institutionerna avvecklats. En annan är att hela den säromsorg som landstingen en gång bedrev också blev avvecklad. Huvudmannaskapet för vardagens omsorger överfördes därmed till landets kommuner.

Syftet med denna del av reformen var att åstadkomma välfärd för personer med funktionshinder genom att utnyttja de organ som svarade för välfärd till allmänheten. Denna s.k. kommunalisering skapade mer lokalt präglade förutsättningar för att förmedla stöd och service. Därmed uppstod frågor om hur en kommunal handikappomsorg skulle kunna utformas.

Lokal handikappomsorg: Rötterna till pågående kommunalisering finns i 1940-talet då en ny socialpolitisk idé lanserades vilken markerade de ordinarie välfärdsorganens ansvar för personer med funktionshinder. Det var inte särlösningar som skulle lösa dessa personers behov av stöd och service. Det var istället de organ som fanns i en kommun, och som på något sätt var berörda av dessa personers behov, som skulle ta sin del av ansvaret för att dessa blev tillgodosedda.

Detta var en vision som gällde alla grupper med funktionshinder. När det gäller personer med begåvningshandikapp har steg tagits mot att förverkliga denna genom den kommunalisering av handikappomsorg som ägt rum. I och med att kommuner skiljer sig från varandra i en rad avseenden kommer också de välfärdsorgan som finns i dessa kommuner att skilja sig åt. De har ju vuxit fram ur och fått sin prägel av de förutsättningar som råder. Handikappomsorg kommer därför att få en lokal prägel.

Personligt samhällsdeltagande: En viktig förklaring till den förändring som ägt rum är att synen på personer med begåvningshandikapp har skiftat. Den nya idén byggde på tanken om att också dessa personer är fullvärdiga medborgare med en demokratisk rättighet till att delta i och att uttnyttja välfärdssamhällets möjligheter. Med denna medborgarroll väcks också rätten att kunna påverka och få kontroll över sitt liv. Att få delta i den process som leder fram till det stöd och den service som personen erhåller blir en naturlig konsekvens.

Genom möjligheten till inflytande över sitt liv skapas förutsättningar för att den vardag som personen önskar leva, också kommer att kunna bli verklighet. Steg tas mot utveckling av ett personligt deltagande i samhällslivet.

 

Top of page

  FRÅGAN OM KOMMUNALISERING  

Kommunalisering ses vanligtvis som den faktiska omorganisation som ägde rum på 90-talet när ett landstings omsorger lämnades över till kommuner och när den åtföljande skatteväxlingen från landsting till kommuner genomfördes.

Med den bakgrund som givits här får dock kommunalisering en vidare innebörd. Syftet var inte att en kommun skulle överta landstingets uppgifter och fortsätta med att erbjuda de former för handikappomsorg som landstinget en gång bedrev. Kommunalisering var istället ett medel till att skapa nya former för stöd och service, präglade av de förutsättningar som fanns i kommunen. Själva överförandet var därmed ett första steg som togs bort från landstingets säromsorg, mot att finna helt nya former för omsorg som skulle ge personen, som kommunmedborgare, en plats på den ort han tillhör. Kommunalisering blev därmed en början på en process som leder till utveckling av en ny handikappomsorg. Om kommunalisering ses som en process som enbart påbörjats måste vi konstatera att den fortfarande pågår. Därmed finns också väsentliga frågor att beforska.

 

Top of page

  SJU CENTRALA FORSKNINGSFRÅGOR  

Med den bakgrund vi som forskare har i tidigare projekt, och med de som nu genomförs, vill vi formulera den serie forskningsproblem som vi ser för att kunna rikta våra studier mot frågor som framstår som avgörande för att komma vidare i utveckling av stöd och service.

A. Vilket liv vill personen leva?
Vi behöver svar på denna fråga för att kunna veta vilka former för stöd och service som skall erbjudas en personen.

B. En plattform för samhällsdeltagande genom bostad och dagliga verksamheter.
Ett grundläggande stöd finns i personens bostad och i hans dagliga verksamheter, som pågår utanför bostaden.

C. Ett deltagande i livet på orten.
Bostaden och de dagliga verksamheterna finns på en ort med funktioner som personen behöver få del av för att kunna leva ett gott liv.

D. Stöd och service som växer fram ur en process i vilken personen har en roll.
Personens inflytande över sitt eget liv är ett viktigt bidrag till att kunna leva ett gott liv.

E. Ett personligt nätverk.
Kring en person finns familj, släkt, vänner och bekanta som utgör det nätverk som kan bli en resurs för personens deltagande i livet på den ort där han bor.

F. Blev det ett liv med kvalitet som personen fick uppleva?
Former måste finnas för att kunna garantera kvaliteten på de insatser som personen erhåller.

G. Erövring av ett medborgarperspektiv.
Logiken i ett omsorgsarbete som detta finns i att man ser personen som en fullvärdig medborgare. Ett medborgarperspektiv måste därför erövras av dem som är berörda av stöd och service till personen.

 

Top of page

  PROJEKTSERIE LOHPES  

Dessa frågor har gett upphov till flera projekt som vi nu arbetar med. Dessa finns presenterade på denna web-site. Den introduktion som ges här kan ses som en vägledning till denna projektserie. Projekten genomförs ofta tillsammans med kommuner som förmedlar stöd och service. Självfallet finns också andra samarbetspartners, t.ex. privata företag, organisationer och enskilda personer.

En introduktion till upphovet av denna projektserie finns i Kent Ericssons bok "From institutional life to community participation" (kapitel 10). Vid min analys av institutionsavveckling fann jag brister i de alternativ som hade ersatt det vårdhem som avvecklats. En allmän utveckling av samhällsbaserade omsorger sågs som nödvändig för att de personer som lämnat institutionen skulle få tillgång till sådana omsorger och ett sådant liv som en gång förespeglades. (Gå Till "Institutional Life - Community participation")

I en utvärdering av kommunalisering genomfördes en intervjuundersökning för att utröna hur personerna själva uppfattade denna förändring. (Gå Till "Utvärdering av kommunalisering")

I artikeln "När kommunen blivit huvudman: behov av fortsatt utveckling" sammanfattar vi något av vad man kan förvänta sig av kommunalisering, inte enbart som en organsatorisk förändring i administrativt avseende, utan också vad gäller innehållet i den handikappomsorg som skall erbjudas.

Med en lokalt präglad handikappomsorg följer att nya förutsättningar skapas för en persons boende. I rapporten "Att äga sin bostad" beskriver vi vad som händer när fyra män flyttar från gruppbostäder och köper en egen bostad samt erhåller stöd från personliga assistenter. I en andra rapport (under publicering) görs en uppföljning 5 år efter att de köpte sitt hus.

När kommunen blir huvudman för handikappomsorg ändras också förutsättningarna för daglig verksamhet. Detta beskrivs i ett antal rapporter. En modell för daglig verksamhet utvecklades i samband med att Lidingö kommun redan vid mitten av 80-talet tog över ett ansvar för denna omsorgsform (Kent Ericsson: "Dagliga omsorger för samhällsdeltagande"). Denna bygger på att man inte ser dagcentret som en nödvändighet. Istället kan man se att dessa omsorger erbjuds genom en serie aktivetsgrupper i en kommun.

Idag görs en uppföljning i Lidingö kommun där tillämpningen av denna modell beskrivs efter att ha tillämpats i 15 år (Kent Ericsson: Intellectual disability services in Lidingö). Denna ingår i rapporten från EU-Projekt STEPS/Lidingö (Kent Ericsson, Adriana Buzea, Patricia Ericsson och Kerstin Lundberg: Welfare for persons with intellectual disability in Lidingö: On community based services in a Swedish municipality.) (Gå Till "STEPS").

Projekt Karriär, inom ramen för EU-Projekt Career, genomfördes i Gävle, Ljusdal och Söderhamn med syfte att finna en väg från dagcentret in i arbetslivet för personer med begåvningshandikapp. (Gå Till "Career")

Inom Projekt Karriär genomfördes en intervjuserie med personer med egna erfarenheter av daglig verksamhet (Patricia Ericsson: "Personernas tankar om arbete och dagliga verksamheter") med syfte att klargöra hur de ser på denna omsorgsform. (Klicka "Career")

I Ljusdal ledde Projekt Karriär till att hantverkskooperativet UNITIS bildades 1998. 5 år senare genomfördes en uppföljning av UNITIS genom en serie intervjuer med kooperatörerna (Kent Ericsson och Patricia Ericsson: Hantverkskooperativet Unitis i Ljusdal: Utveckling - Uppföljning). (Gå Till "Career")

Uppföljningen av UNITIS aktualiserar också frågan om hur man skall uppfatta och vad man skall kunna förvänta sig av denna omsorgsform. Historiken samt aktuella frågor om daglig verksamhet diskuteras därför i en särskild rapport (Kent Ericsson: Daglig verksamhet: En omsorgsform under utveckling).

Inom ramen för den kvalitetsmodell som vi arbetar med, Ett Liv med Kvalitet, har begreppet säsongssamtal vuxit fram. Avsikten med dessa samtal är att finna konkreta former för att en person, tillsammans med sin företrädare, skall kunna föra fram sina synpunkter på hur man vill ha sitt vardagsliv och vad man önskar sig av den säsong som ligger framför en. Denna modell utvecklades inom ramen för ett kvalitetsseminarium som genomfördes tillsammans med 11 kommuner. Denna kvalitetsmodell har bl.a. lett till verksamhetsutveckling vid gruppbostäder inom en kommun. (Gå Till "Mitt Eget Hem")

Denna kvalitetsmodell har också lett till EU-Projekt STEPS/Lidingö där säsongssamtal i bostad och daglig verksamhet utgör grunden för att få kunskap om vad personen förväntar sig av sina omsorger, för att kunna få uppleva ett gott liv. (Gå Till "STEPS")

Personernas bidrag till utveckling av en handikappomsorg, inte enbart sin egen utan också i allmänhet, blir viktig i ett medborgarperspektiv. Vid en konferens, arrangerad för att personer med egna erfarenheter skulle få möjlighet att föra fram sina erfarenheter, presenterade man på ett övertygande sätt vad man fått uppleva och vad man hade för önskemål om det stöd och den service man erhåller (Konferensrapporten "Våra erfarenheter av utvecklingsstörning och omsorg").

En rapport sammanfattar också ett nordiskt arbete där personer från de nordiska länderna, med egna erfarenheter av funktionshinder, träffats under en 5-årsperiod för att samla sina erfarenheter och önskemål om en utvecklad handikappomsorg. (Gå Till "En önskan om inflytande")

Företrädarfrågan växer fram som en naturlig konsekvens av tanken om en persons inflytande över sin tillvaro. Denna fråga behandlas i ett projekt om god man och hur denne kan bidra till personens välfärd. (Gå Till "God man som företrädare")

 

Top of page

  INITIERING OCH FINANSIERING AV PROJEKT  

Eftersom huvudmannaskapet för stöd och service till ett gott liv för personen med begåvningshandikapp finns hos kommunen, blir frågan viktig om hur ett projekt inom en kommun kommer till stånd. Det är dock svårt att beskriva den process som leder fram till att ett projekt skapas.

Det är inte så att alla kommuner vid ett visst tillfälle ser ett behov av utveckling av sin handikappomsorg utan det är enbart hos vissa man finner ett utvecklingsbehov. Det är inte heller så att alla personer med ett ansvar för kommuns handikappomsorg ser att den behöver utvecklas, utan även här varierar intresset.

Utan att fokusera alla tänkbara svårigheter kring att initiera projekt kan vi konstatera att det finns ett stort intresse av och en vilja till en positiv utveckling inom kommunal handikappomsorg. När man får möjlighet till tankeutbyte och diskussioner, t.ex. vid konferenser eller studiedagar, och finner att man har en gemensam referensram blir det mycket lätt att hitta former för ett projekt. Initiativ kan då komma från oss som forskare eller från den som företräder kommunen. Efter en tids diskussion om inriktning, ekonomiska och praktiska ramar växer det fram ett projekt.

Ekonomiska källor till finansiering av projekt är såväl fondmedel som lokala utvecklingsmedel. Efter att Sverige blivit medlem i EU är detta en ytterligare källa till initiativ och finansiering av utvecklingsprojekt. Ofta finns forskare i andra länder som önskar ett svenskt deltagande till ett EU-projekt som består av representanter från flera länder, ofta motiverat av att man finner ett intresse för aspekter av svensk handikappomsorg.

Verksamhetsutveckling är ett naturligt syfte för en kommun som kan användas för att initiera och driva ett projekt som bidrar till utveckling av den egna verksamheten. Ett gott exempel är Projekt Mitt Eget Hem där ett arbete bedrevs vid gruppbostäder i en kommun för att kunna utveckla en arbetsmetodik som hör hemma inom en lokalt och personligt präglad handikappomsorg. (Gå Till "Mitt Eget Hem")

Top of page
  SPRIDNING AV ERFARENHETER OCH RESULTAT  

Det är självklart viktigt att erfarenheter och resultat från projekt sprids. Detta blir särskilt angeläget inom ett område som detta där personens välbefinnande relateras till former för stöd och service. Eftersom kommunen är källan till dessa insatser, är den en naturlig mottagare av resultat.

En bok är en naturlig form för att sprida erfarenheter. Skrivandet av boken och spridning av denna är dock resurskrävande och går sällan att finansiera på ett tillfredsställande sätt. Vi har valt att låta vårt skrivna material spridas genom denna web-site. Det skrivna kan då bli mindre pretentiöst, dock utan att avkall görs på dess kvalitet. Genom denna web-site erbjuds således en allt större samling av skrivna produkter. Det blir sedan upp till den som är intresserad att själv välja det material som man vill ta hem. (Gå Till "Dokument" - där finner du det material som kan hämats hem från denna web-site)

Konferenser, studiedagar och projektdagar är andra vanligt förekommande former för att förmedla projektresultat. Konferenser, med bidrag från flera projekt, ordnas då och då av någon organisation för att ge en bild av pågående forskning och utveckling. Studiedagar ordnas ibland av en kommun för att mer intensivt kunna arbeta med en viss fråga med sin personal. Projektdagar brukar vi som forskare arrangera och bjuda till för att informera om resultat från ett aktuellt projekt.

Seminarier och kurser är mer långsiktiga former för att få tillfälle att arbeta med ett material. Ett kvalitetsseminarium, som vi genomförde vid 8 tillfällen och med deltagande av representanter från 11 kommuner, är ett gott exempel på en arbetsform som ledde fram till ett positivt resultat. En LSS-kurs, som ledde till kurs-poäng vid Pedagogiska Institutionen i Uppsala, är exempel på kurs som en form för att arbeta med utvecklingsfrågor. 

 

Top of page