EU-PROJECT CAREER

Kent Ericsson

Projektledare: Kent Ericsson
Pedagogiska Institutionen, Uppsala Universitet
Finansiär: EU:s Sociala Fond
Medfinansiärer: Gävle kommun, Ljusdals kommun, Söderhamns kommun, Institutet Skinfaxe
Projektperiod: 1996-1998

EU-Projekt CAREER
De nationella projekten
Ett transnationellt projekt
De svenska nationella projektet
Uppföljning vid hantverkskooperativet UNITIS
Analys av daglig verksamhet
Publikationer

Jag avslutade Projekt "Avveckling-Utveckling-Livskvalitet", uppföljningen av avvecklingen av vårdhemmen i Skaraborgs län, med en europeisk konferens i Skövde 1994. Den blev välbesökt och nya relationer skapades. En grupp från Nordirland var mycket aktiv och föreslog ett fortsatt samarbete. Sverige var då ännu inte medlemmar av EU, utan det blev först med resultatet av EU-omröstningen under hösten 1994 som planeringsarbetet för ett nytt projekt kunde starta. När detta fortsatte under 1995 inbjöds också represententer från Finland och Irland. 

Detta år fanns en resurs från den Europeiska Sociala Fonden som man kunde söka för att skapa möjligheter att öka ett deltagande i arbetslivet för personer med funktionshinder. Därför skapades EU-Project CAREER. Tanken var att med hjälp av en personlig karriär, skapa ett långsiktigt mål för insatser som skulle bidra till att en person fick ett arbete, eller åtminstone erhöll dagliga verksamheter som pågick i så nära anslutning till ett arbetsliv som möjligt.

Arbetet pågick i fyra nationella projekt samt i ett transnationellt projekt. Det gemensamma projektarbetet hölls ihop genom möten som ägde rum varje halvår. Projektet avslutades med en gemensam konferens i Belfast våren 1998.

Arbetet med EU-Project CAREER pågick i fyra nationella projekt. I Finland genomfördes ett omfattande arbete på en rad platser med att utveckla tanken om "supported employment" för finska villkor. På Irland deltog en grupp personer med funktionshinder i utbildningen av arbetsterapeuter som ägde rum på Trinity College i Dublin. På Nordirland skapade den lokala organisationen en lunchrestaurang vid en av huvudgatorna i en stadsdel, som drevs av personer med funktionshinder. Projekten beskrivs närmare i rapporten från den avslutande konferensen i Belfast (Ericsson 1998).

För att kunna jämföra vardagsliv och livsvillkor för personer med funktionshinder i de fyra länderna skapades ett transnationellt delprojekt. Mr. Paddy Rogers från Belfast genomförde för detta en serie intervjuer med de personer som ingick i de nationella projekten. Rapporten finns sammanfattad i den avslutande redovisningen av projekt Career (Ericsson 1998). 

Top of page

Projekt Karriär blev det naturliga namnet på det svenska nationella projektet. Organisationer för daglig verksamhet i tre kommuner, Gävle, Ljusdal och Söderhamn, kom att bli de svenska deltagarna. Den övergripande uppgiften blev att arbeta för ett ökat deltagande för personer med begåvningshandikapp i ett arbetsliv. Ett hjälpmedel för att åstadkomma detta var att formulera en långsiktig karriär för personen, för att kunna hitta de dagliga verksamheter som i ett kort perspektiv skulle bidra till att personen fick tillgång till meningsfulla dagliga verksamheter. 

I Gävle kom arbetet att koncentreras till att finna ett liv utanför det traditionella dagcentret för två personer. I Ljusdal skapades hantverkskooperativet UNITIS genom att en grupp flyttade från det traditionella dagcentret. I Söderhamn ingick fyra personer i en Karriär-grupp. Arbetet för att finna lämpliga dagliga verksamheter i denna kom att utgå från personligt formulerade önskemål. 

En grundtanke i Projekt Karriär var att personernas egna önskemål skulle värderas högt när det gäller vilka verksamheter de skulle delta i. Därför genomfördes ett delprojekt för att klargöra tankar och önskemål om vad de tolv deltagande personerna ansåg om arbete och daglig verksamhet. Psykolog Patricia Ericsson genomförde dessa intervjuer.

Hantverkskooperativet Unitis i Ljusdal, ett av de tre svenska delprojekten inom Karriär, invigdes i december 1998. Det hade då vuxit fram under projektperiodens tre år. Man hade skaffat sig en affärslokal vid huvudgatan i Ljusdal och där arbetade man med verksamheter av olika slag. Man bedrev ett kafé, man renoverade gamla möbler, man arbetade med textiltryck och man hade en omfattande försäljning av varor. Formellt var Unitis en ekonomisk förening med kooperatörerna som styrelsemedlemmar. Detta innebar att man också skulle sköta de formella frågor som blev en följd av detta. Under åren som gått har man utvecklat arbetsformer som innebär en hög grad av inflytande för personerna. Man är, med rätta, mycket nöjd med sin verksamhet. 

Under 2002 ansökte man och erhöll, ett anslag för att låta en utomstående fånga upp hur kooperatörerna såg på sitt kooperativ. Denna uppföljning har fått två delar. Den ena består av en serie intervjuer med kooperatörerna och genomförs av Patricia Ericsson. Den andra delen är en sammanfattning av hur kooperativet utvecklats organisatoriskt, och genomförs av Kent Ericsson (Hantverkskooperativet Unitis i Ljusdal. Utveckling-uppföljning). 

Ett delprojekt inom Projekt Karriär bestod i att analysera daglig verksamhet som omsorgsform, efter att man godtagit den förutsättning som det innebär att ge den enskilde personen ett ökat inflytande över sina dagliga verksamheter. Detta är en utveckling av Kent Ericssons tidigare arbete med att analysera denna omsorgsform. 

Frågan om en långsiktig karriär för personen har ansetts central eftersom det ger ett personligt mål vid val av dagliga verksamheter. På så sätt ökar graden av meningsfullhet i de verksamheter i vilka personen deltar. Regelbunda karriärsamtal ses som ett medel för att fånga upp en personlig karriär.

Career, 1995: The transnational document of EU-Project Career. Uppsala University, Department of Education.

Ericsson, K. 1995: Från dagcenterverksamhet till arbetsliv. En yrkeskarriär också för personer med begåvningshandikapp. Projektbeskrivning. Uppsala Universitet, Pedagogiska Institutionen.